söndag 18 juni 2017

Smultronställe med mysig trädgård



Café med trädgårdsbutik

Vi har lite olika favoritställen när vi är ute och åker. På vägen till Oslo ungefär vid Årjäng ligger Esters café alldeles vid vägen som också har inredningsbutik på övervåningen, loppis i uthuset och trädgårdsbutik med trädgård på baksidan.





Väl värt ett besök

En oslagbar kombination som alltid är värt ett besök. Nu var det fint väder så vi kunde sitta ute i trädgården med vårt fika. Maken med en packe kvällstidningar så jag kunde ränna runt och botanisera bland allt det roliga.





I trädgården finns flera vackra sittgrupper och gröna skrymslen som gömmer både änglar och takkronor.




Vacker ängel som skänker en stunds frid.




I den lilla trädgårdsbutiken lockade den här byrån/köpmannadisken och många vackra saker.




Psst - en hemlis

Även inne i loppiset fanns en köpmannadisk som man gärna hade velat ha med sig hem. Lite lång kanske. Drömmer om att ha ett rum/ateljé hemma som man kan pyssla i under vintern när det inte går att vara i växthuset. Jag har en plan. Maken vet inget än. När det är läge slår jag till. Det är en hemlis än så länge.



Härlig trädgård som döljer sig bakom huset där vi njöt av rabarberkaka med äkta vaniljsås.




Rostiga krukor på väggen är oerhört charmigt. Och allra helst i den här härliga miljön.




Det fanns även vackra rostiga katter som prydnad i trädgården.




Frodig Veronica

I växttältet hittade jag vacker frodig Veronica som nyss hade kommit in. Den fick följa med till Norge och sonens trädgård. Det allra bästa på hela resan var naturligtvis att få umgås med de små barnbarnen en hel helg.  Nu har jag fyllt farmorskvoten och landat hemma i växthuset.

Här har tydligen blåst mycket för flera växter har blåst ner och krukorna gått sönder så nu skall jag ut och rädda det som räddast kan.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

1 kommentar:

Rosor och ruiner sa...

Men åååhh vilket stället! Vill också dit, låter som ett ställe helt i min smak! Smart att sätta mannen med lite dagstidingar, av nån outgrundlig anledning har de inte samma intresse för det här som annan har...

Kram Gunilla